Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Göteborgskorna har blivit starkare

Dagens göteborgska kvinnor mitt i livet är mer självsäkra än vad kvinnorna i deras mammors generation var i motsvarande ålder. De värnar om sin integritet, står på sig och låter sig inte trampas på. Detta visar nya resultat från Kvinnoundersökningen, som sedan 1968 undersöker hur kvinnors liv och hälsa förändras över tiden.

Kvinnoundersökningen är oerhört värdefull och unik på många vis, menar Lauren Lissner, professor i epidemiologi, och Cecilia Björkelund, professor i allmänmedicin, båda vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. De leder numera studien tillsammans med kollegor från psykiatri och geriatrik. Studien är unik eftersom kvinnorna följts upp under så lång tid, och eftersom det faktiskt är just kvinnor som är i fokus.

Mer välutbildade
För några år sedan, 2004–2005, rekryterades två nya grupper kvinnor till studien. Det var 500 kvinnor i åldrarna 38 och 50 år och de kunde jämföras med kvinnor som var i samma ålder 1968–1969 när studien startade. Kvinnorna fick bland annat svara på frågor om sin personlighet, samma frågor som kvinnorna fick svara på 36 år tidigare. Resultaten visar att kvinnornas personlighet hade förändrats över tid. Dagens kvinnor är mer självsäkra och bättre på att hävda sig själva. Dessutom hade deras behov av ordning minskat. Cecilia Björkelund tror att det har att göra med att kvinnorna idag har fler bollar i luften och att de är tillräckligt starka i sig själva för att tillåta lite oordning i sin omgivning. En sak som dock inte verkar ha ändrats är kvinnors tendens att vilja ta hand om andra.
– Den stora skillnaden mellan kvinnorna i undersökningarna 1968–1969 och 2004–2005 är att de senare är mycket mer välutbildade. Dagens kvinnor yrkesarbetar och har en egen ekonomi, och styr därför över sina liv på ett annat sätt än förr. Dubbelarbetet har också ökat men det dubbla ansvaret, för både hem och arbete, förefaller snarare vara positivt för kvinnors självkänsla.

Mer stressade
Däremot känner dagens kvinnor sig mer stressade än tidigare generationer, deras stressnivå börjar likna männens.
– Vi pratar i och för sig mer om stress nu än förr och vår definition av stress har också förändrats. Frågorna vi ställde om stress den här gången var ändå samma som tidigare. Som till exempel om man någon gång under den senaste månaden hade upplevt något hemma, på jobbet eller i familjen som bidragit till att man upplevt så stark press att det påverkat humöret eller sömnen.
Trots att kvinnor stressar mer idag har de lägre blodtryck än tidigare generationer. Kanske är vi bättre på att stå emot stressen än tidigare till exempel genom att motionera, tror Cecilia Björkelund.
– Om den totala fysiska aktiviteten har ökat eller minskat är i och för sig inte lätt att säga, men klart är i alla fall att kvinnor motionerar mer på fritiden idag, vilket ju är positivt för blodtryck och fetma. Fast för att hinna med att träna måste man kanske stressa ännu mer, säger hon.

Bättre kostvanor
En annan positiv sak är att kvinnors blodfetter är lägre idag än tidigare. Men så har också våra kostvanor förändrats så att vi idag äter mer grönsaker, mindre socker, mindre fett och bättre fett. En mindre bra sak i de förändrade kostvanorna är att dagens kvinnor får i sig mer salt. Lauren Lissner tror inte att det beror på att kvinnor numera använder saltströaren i högre utsträckning än tidigare, utan helt enkelt på att det finns mer salt i färdigmat och att vi därför har svårare att ha koll på vad vi får i oss. Trots allt tal om fetmaepidemi är dagens 38- och 50-åringar inte fetare än kvinnorna i föräldragenerationen. Åtminstone inte sett till deras BMI, alltså body mass index som mäter förhållandet mellan vikt och längd.
– Däremot har kroppsformen förändrats. Dagens kvinnor är mer äppelformade, säger Lauren Lissner.

Äpplen och päron
Även om det kan låta hälsosamt att bli jämförd med ett äpple är det inte alls bra att ha den kroppsformen. Uttryckt på mer vetenskapligt sätt innebär det en hög midje-stusskvot, det vill säga ett förhållandevis stort midjemått. I mitten av 1980-talet kom resultat från just Kvinnoundersökningen som för första gången kunde visa att det finns ett starkt samband mellan dödlighet och hög midje-stusskvot inte bara hos män, utan också hos kvinnor.
– Att tala om kvoter är för krångligt i folkhälsoarbete. Därför säger vi nu att midjemåttet inte ska vara större än halva kroppslängden. Det är ett enklare mått att hantera och det har visat sig stämma bra även för män, liksom för barn.
Varför kroppsformen har ändrat sig är inte lätt att säga. Vi sitter kanske still lite mer. Tittar lite mer på tv. Eller också har det med stress att göra. Stress kan nämligen göra att fett tenderar att samla sig runt midjan. Att testa om äppelformen verkligen beror på ett ökat stressande är dock nästan omöjligt.

Vårda sömnen
Dagens 38-åriga kvinnor sover mindre än kvinnor i samma ålder på 1960-talet. Skillnaden är kanske inte så stor, cirka 15 minuter mindre per natt i genomsnitt, men det är ändå något att fundera över, tycker Cecilia Björkelund.
– Att sova för lite kan bidra till ökad stresskänslighet. Därför är det viktigt att tänka på att vårda sin sömn.
Cecilia Björkelund och Lauren Lissner har arbetat med studien sedan 1992–1993. Det var Calle Bengtsson, numera professor emeritus, som startade studien. Göteborg har ett världsrykte när det gäller befolkningsstudier och under 1960-talet startades ett antal sådana, men de flesta med enbart män som deltagare, berättar Cecilia Björkelund. Det behövdes åtminstone en till, en med kvinnliga deltagare, och den startades alltså av Calle Bengtsson.

Tioåriga uppföljningar
De 1 462 kvinnor som ingick i studien från början har, sedan 1968–69 när de undersöktes för första gången, följts upp ungefär vart tionde år. I starten var kvinnorna 38, 46, 50, 54 och 60 år, och idag har närmar sig alltså den yngsta gruppen 80.
Eftersom Calle Bengtsson själv närmade sig pensionering vid uppföljningen som gjordes 2000–2001, gjordes en överenskommelse om att Cecilia Björkelund och Lauren Lissner skulle ta över den formella ledningen av studien.

Studien ska användas
– Calle Bengtsson har drivit studien så länge och ägnat en så stor del av sitt liv åt den. Han är väldigt generös och är intresserad av att så många som möjligt använder studien i sin forskning. Det insamlade materialet är oerhört värdefullt. För en gångs skull är detta en studie som verkligen är koncentrerad på kvinnor och den har utgått ifrån kvinnors liv ur flera aspekter. Det är också fantastiskt att de göteborgska kvinnorna delat med sig så mycket av sig själva. Därför känns det viktigt för oss att använda och förvalta detta arv, säger Cecilia Björkelund.
– En sak som gör studien unik är att den är så bred. Här finns allt ifrån blodtryck och blodfetter till kostvanor, till och med tandstatus, med röntgenundersökning av hela munnen. Nya hypoteser kan man testa genom att utnyttja studiens biobank med frusna blodprover. Det är intressant att Calle Bengtsson fångat så många saker i sina frågor om till exempel livsstil, utan att veta hur viktiga de skulle visa sig bli senare, säger Lauren Lissner.

Populärt att delta
Rekryteringen till Kvinnoundersökningen gjordes systematiskt. Alla kvinnor i Göteborg födda vissa dagar fick inbjudan att delta och i princip alla som blev tillfrågade ställde upp. I brevet som inbjöd till undersökningen var Calle Bengtsson till och med tvungen att skriva att det inte var tillåtet att ta med en kompis som ville delta, berättar Lauren Lissner och skrattar. Att så många ställde upp gör att studien faktiskt ger en representativ bild av hur dessa kvinnor i Göteborg har och har haft det genom åren.
Att tiderna har förändrats sedan 1960-talet har Lauren Lissner och Cecilia Björkelund fått erfara. När de 2004-2005 kompletterade studien med fler kvinnor accepterade bara cirka 60 procent.
– Det är i och för sig okej för att studera olika faktorers samband med risken för olika sjukdomar. Däremot är det inte säkert att urvalet blir helt representativt, säger Lauren Lissner.

Nya svårigheter
Varför det har blivit svårare att få kvinnor att ställa upp nu vet inte Lauren Lissner och Cecilia Björkelund, men spekulerar i att det kan ha med tidsbrist att göra. I princip alla kvinnor yrkesarbetar idag och det kan vara svårt att avvara den halva dag som undersökningen tar.
De kvinnor som inte ville delta bodde oftare i områden med lägre socioekonomiska förhållanden och hade lägre utbildning än de som valde att vara med. Kanske har dessa kvinnor svårare att styra över sin tid än kvinnor med högre utbildning och högre lön? Och kanske har de sämre möjligheter att ta del av resultat från undersökningar som denna och är därför inte lika benägna att ställa upp?
En annan sak som också gör det svårt att starta stora studier idag är att det numera är mycket knepigare att hitta folk bokstavligt talat. Med brev får man inte kontakt med alla och alla har inte fast telefon idag. Att få tag i mobilnummer är inte heller så lätt.

Nutid och framtid
Lauren Lissner och Cecilia Björkelund driver nu undersökningen vidare och ska följa vad som händer med framtidens 38- och 50-åringar både personlighetsmässigt och fysiskt.
¬– Vi är beroende av att nya åldersgrupper vill delta även i framtiden. Därför gäller det att vi forskare är noggranna med hur vi presenterar forskningsresultat om folks hälsa så att inte förtroendet för denna typ av forskning rubbas. Det är viktigt att vi inte trumpetar ut risker i tid och otid och ropar på vargen för ofta. Lagom är bäst. Jag tror att de flesta har balanserande faktorer och därför klarar av en och annan riskfaktor också. Man måste se till både risk- och friskfaktorer. För oss som läkare är det viktigt att stödja människor i att få kunskap om vad de själva kan göra för att få ett så bra liv som möjligt, säger Cecilia Björkelund.

Text Annika Söderpalm
Foto Johan Wingborg

Sidansvarig: Webbredaktionen|Sidan uppdaterades: 2009-11-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://gu-spegeln.gu.se/tidigare_nummer/GUspegeln_nr_3-09/Goteborgskorna_har_blivit_starkare/
Utskriftsdatum: 2019-09-16